Bröllopsdagen blev för Oksana den lyckligaste dagen i hennes liv.
Allt gick som hon hade drömt om.
Många gäster, vacker dekoration och framför allt ett lyckligt brudpar.
Oksana träffade Dima på jobbet.
I början pratade de bara då och då och drack kaffe tillsammans.
Sedan bjöd Dmitrij ut henne på en dejt, och hon tackade ja.
Egentligen trodde inte Oksana att det skulle gå så långt som till bröllopet.
Men Dima omringade henne med sådan omsorg och ömhet att hon inte märkte när hon blev kär i honom.
De gifte sig ganska snabbt – sex månader efter att de blev tillsammans.
Många av Oksanas vänner undrade över brådskan och misstänkte att hon var gravid.
Men hon svarade bara med ett leende att de var lyckliga och kära och inte såg någon anledning att skjuta upp det.
De första tecknen började redan en månad efter bröllopet.
Plötsligt blev Dima mycket missnöjd med Oksanas vänner.
I början satt han bara med en sur min när hon skulle träffa sina vänner, men senare började han uttrycka sitt missnöje högt.
Oksana hamnade allt oftare nästan i gräl när hon ville gå någonstans utan honom.
— Jag känner till sådana vänner, — blev han arg.
— Ni går säkert till klubben och flörtar med män!
— Vad är det för dumheter, Dima, — blev Oksana uppriktigt förvånad.
— Vi sitter bara på ett café, pratar, skvallrar och går hem igen.
Men hennes vettiga argument ignorerade han helt.
Sakta men säkert träffade Oksana sina vänner allt mer sällan.
Det var obekvämt för henne att säga att hennes man inte gillade deras träffar, så hon skyllde på jobb eller trötthet.
Och vännerna bjöd henne också sällan, eftersom de trodde att hon helt enkelt inte var intresserad längre.
Nästa varningssignal var Dimas ständiga missnöje.
Över allt.
Inte lagad mat rätt, inte tvättat kläder, stannat för länge på jobbet.
Senare blev dessa klagomål allt hårdare.
Om Oksana hade kunnat se på relationen utifrån hade hon direkt förstått att hon hade att göra med en så kallad våldsutövare.
Men det är en sak att bedöma ord och handlingar rationellt, något helt annat när man fortfarande är kär och minns de fina stunderna tillsammans.
Och allt detta hände inte plötsligt, så Oksana märkte inte genast att han inte var rätt person för henne.
Dima begränsade långsamt och försiktigt hennes kontakter med andra och sänkte hennes självkänsla.
I offentligheten var de alltid paret som verkade perfekt.
Mannen visade omsorg och frågade efter hennes åsikt.
Ingen skulle ha anat att allt inte var bra hemma hos dem.
Dmitrij växlade skickligt mellan förnedring och beröm, och gjorde Oksana till en lydig fru.
Men hon behöll ändå ett uns av förnuft, för vid något tillfälle började hon fundera på att något inte stod rätt till.
Hon hade inte föreställt sig sitt familjeliv så här.
Men Dima visste inget om hennes tankar och gick mycket lämpligt över gränsen.
En dag när Dmitrij skulle på ett viktigt möte upptäckte han att Oksana hade glömt lämna in hans kostym på kemtvätt.
Och på kavajen hade hon fått en fläck, så den gick inte att använda längre.
Först skrek han på sin fru och kallade henne ansvarslös och oförmögen.
Men plötsligt gjorde Oksana motstånd och sa att om han behövde kostymen så mycket kunde han lika gärna lämna in den själv.
Då slog Dmitrij henne.
Det var första och sista gången han slog henne.
Men låt oss ta det från början.
Oksana tog sig för kinden och kände hur hon tappade andan av skräcken hon kände.
Mannen förstod att han gått för långt och började genast be om ursäkt, sa att han hatade sig själv för det och bad om förlåtelse.
Han sjöng sött om hur mycket han älskade henne och att det aldrig skulle hända igen.
Oksana vände sig mot honom och log.
— Jag förlåter dig, — sa hon, tog kostymen och gick med honom till kemtvätten.
Men något sådant kunde hon naturligtvis inte förlåta.
Hon borde ha packat och gått genast, men Oksana bar på en stark ilska.
Hon ville hämnas för slaget och för förödmjukelserna hon uthärdat så länge.
Som om Oksana plötsligt fått ögon för deras gemensamma liv.
Och hon smidde en plan.
Man säger att hämnd är en rätt som serveras kall.
Så Oksana lämnade huset för att rensa huvudet och inte handla i affekt.
Nu insåg hon att denna man nästan förstört hennes liv och gjort henne till en lydig och nedtryckt marionett.
Hon förstod plötsligt att hon inte pratat med någon på ett halvt år utan honom.
Varken med vänner, föräldrar eller kollegor.
Allt hade skett i Dimas närvaro och under hans totala kontroll.
— Herregud, — viskade hon i bilen utanför huset, — vad skulle ha hänt sen?
Hon var säker på att den som slog en gång skulle göra det igen.
Och så bestämde hon sig bestämt för att göra allt för att den mannen aldrig mer skulle våga såra någon.
Hon skulle visa honom att en kvinna inte är ett svagt väsen utan kan stå upp för sig själv.
På kvällen var Dmitrij mer kärleksfull än någonsin.
Han log, kramade Oksana och bad om förlåtelse igen.
Flickan var tvungen att låtsas att allt var bra, och då slappnade hennes man av.
Men strax innan de skulle sova skällde han ut henne igen för att hon inte hade diskat innan läggdags.
— Du kommer dra till dig kackerlackor, — skrek han.
Oksana ville svara att han kunde städa själv, men gjorde det inte.
Annars skulle planen inte fungera.
Med ett skuldbelagt ansikte gick hon till köket.
Medan hon diskade dök ett leende då och då upp på hennes läppar.
På fredagar arbetade Dima och Oksana hemifrån.
Oksana visste att det var rapporttid och att det var viktigt för Dima att allt blev rätt.
För utåt sett var han en ansvarsfull och ärlig arbetare.
Hela dagen kämpade Dima med dokumenten.
När han en stund lämnade datorn påslagen och gick på toaletten passade Oksana på att ändra några siffror i rapporten.
När Dima kom tillbaka förstod han ingenting.
Allt hade tidigare stämt, nu var det bara nonsens.
Oksana låtsades vara upptagen och tittade förvånat på sin man när han började svära högt.
— Vad har hänt? — frågade hon oskyldigt.
— Inget! — muttrade Dima och började läsa rapporten igen.
Han rättade siffrorna till midnatt, eftersom han visste att han måste visa dem nästa dag.
När han somnat satte sig Oksana vid datorn, startade den och ändrade några siffror igen.
Eftersom hon jobbade på samma företag och i ungefär samma bransch visste hon exakt vad hon skulle ändra så att Dima inte märkte det direkt.
Sedan tog hon hans kostym, som hon hämtat från kemtvätten, och klippte sömmarna på byxorna mitt bak.
Dessutom stängde hon av hans väckarklocka.
Dima ville gå upp tidigt för att kunna kontrollera allt en gång till, men vaknade tillslut samtidigt som Oksana.
Så det fanns ingen tid för kontroll och han tog snabbt på sig kostymen och gick med henne till jobbet.
När Dima gick till chefen för att redovisa arbetet sprack byxorna i sömmen.
Han bad chefen om ursäkt och riktade snabbt uppmärksamheten på sitt arbete.
Men redan tio minuter senare rodnade hans ansikte av allt som sas om honom!
Han försökte förklara att något var fel i rapporten, men igår hade allt varit rätt.
Chefen ville inte lyssna och sa bara att Dima inte skulle få någon bonus.
Dmitrij var inte dum och kopplade ihop allt.
Han förstod genast varifrån problemen kom.
Men även detta hade Oksana tänkt på och åkte hem tidigare med huvudvärk som ursäkt.
Hemma installerade hon kameran i köket, som hon köpt dagen innan.
Hon visste vad som skulle hända och gnuggade händerna i förväntan på en skandal.
Och så snart Dima kom hem stormade han in i köket, grep tag i Oksanas hår och började skrika.
Flickan kämpade svagt emot, sa att hon inte visste vad som hänt och bad honom att inte göra henne illa.
Men i adrenalinkicken märkte Dima inte att Oksana överdrev lite.
När han fått utlopp för sin ilska gick han till rummet och somnade utan att gå tillbaka till sin fru.
När Dmitrij sov djupt tog Oksana sin förberedda resväska och smög tyst ut ur huset.
Hos sina föräldrar tittade hon på videon och skickade sedan ut den till alla Dmitrijs vänner, gemensamma kollegor och till och med hans föräldrar.
Därefter blockerade hon hans nummer.
Hon kom inte ensam för att hämta skilsmässohandlingarna utan med vänner.
Dima försökte gå fram till henne, men kvinnorna ställde sig skyddande bredvid Oksana och gjorde klart att de inte skulle tolerera oförskämdhet eller ännu värre våld från honom.
— Du kommer att ångra dig, — sa han argt till sin exfru.
— Du kan inte göra mig något, — log hon, — efter den videon är du huvudmisstänkt.
Tro mig, jag har några fler knep kvar för att helt förstöra ditt liv.
Mitt råd: Glöm mig hellre.
Antingen blev Dima rädd eller så tyckte han inte det var värt det, men han försvann verkligen ur Oksanas liv.
Han sa upp sig och flyttade tydligen till en annan stad.
Oksana har nu förstått att man aldrig vet vad som händer bakom stängda dörrar i andra familjer.
Och om de lägger upp lyckliga bilder på sociala medier betyder det inte att det verkligen är så.