”Vill du att jag ska ta hand om dina föräldrar gratis? Då får du ta hand om dem själv!” svarade jag min man när han meddelade att jag från och med måndag
”I vår familj är det fortfarande jag som har sista ordet!” förklarade min svärmor Ingrid och sträckte bestämt fram handen mot mig. ”Ge mig lägenhetsnycklarna!
Min svärmor gav nyckeln till min lägenhet till sin väninna och lät henne flytta in utan mitt tillstånd. Men när kvinnan dök upp utanför min dörr med två
”Om du ändå ger nästan hela din lön till din mamma, får hon väl laga din mat också!” sa jag till min man med ett lugn som förvånade till och med mig själv.
”Det här barnet är inte mitt! Du har varit otrogen mot mig!” skrek min man. Hans röst var så hög att en sjuksköterska som stod ute i korridoren genast
”Du har exakt trettio dagar på dig att förstå vad du har gjort fel. Sedan kan du komma tillbaka. Förutsatt förstås att du kan be om ursäkt ordentligt.
— Pappa, vad gör du här? Vem har bjudit hit dig? Min sons röst var så kall att det för ett ögonblick kändes som om jag stod framför en fullständig främling.
Jag öppnade dörren och stelnade till. Framför mig stod en ung kvinna med långt hår, klädd i mitt vita nattlinne av siden. Hon såg så avslappnad ut att
Min kappa föll på golvet och min svärdotter pekade ilsket mot ytterdörren. — Försvinn ut ur mitt hus! Jag vill aldrig se dig här igen! Jag är sjuttiofem år gammal.
Rättegången i fallet Franca Viola inleddes den 9 december 1966 i Trapani på Sicilien. Redan från de första dagarna blev fallet något mycket större









